En lång och nervös väntan

Vi väntar och hoppas på att svärfar ska vakna igen. Igår så hade de slutat ge honom medicinerna som gör att han är nedsövd så nu är det bara till att vänta. Läkarna talade om för min svärmor igår att har han inte vaknat upp inom en vecka så blir chanserna mindre och mindre för att han ska göra det. Svärfar fyllde 70 år för bara 2 veckor sedan, han är alldeles för ung för att inte vakna upp igen! Jag tycker om honom, det har jag alltid gjort. Det är svårt att komma in i en familj ibland men jag har blivit mottagen med öppna armar och det är jag glad för.

Älskling, jag lider med dig! Blir så oerhörd ledsen utav att se dig vara ledsen. Känns som att det är någonting inom mig som går sönder när jag ser dig gråta. Jag önskar att det finns någonting jag kunde göra för att göra det lite lättare. Jag kommer alltid finnas vid din sida i vått och torrt. Du är min älskade, min kärlek, min framtid. Utan dig är jag halv. Älskar dig!

Får ont i magen av allt det här! Varför skulle det här hända? och varför nu?! Vi som hade det så trevligt och allting. Det läskigaste är att det bara kom helt plötsligt. Nä usch! Jag blir så ledsen! Det enda han ville ha i present var att vi kom hem allihopa och det gjorde vi också...

Bye for now, over and out...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0